bibbisegendagbok.simplesite.com1/11-30/11-17 - bibbisegendagbok.simplesite.com

Birgit Hellwigs blogglogg Meny 1/11-30/11-17 Den 23 augusti 2016 Blogg 2-31/10 2017 Blogg Blogg 1.9-30.9 Bibbis egen Dagbok 1.8 och framåt 4.7.17 o. framåt Blogg 1.6.17 o.framå Blogg 1nJ 1027 OCH 1/4 -17 och framåt 1 mars och framåt 8.2.2017 och framåt Lördag 21 jan. 2017 Blogg Bibbis dagbok BloggSöndagen den 20 1/11-30/11-17 30. nov, 2017 Text Torsdagen den 30 november 2017 Fredrik ringde idag och ville flytta sitt besök här i kväll till i morgon i stället. Då kan han komma redan på eftermiddagen och stanna hela kvällen om så är, så att vi kan uträtta alla ärenden och sedan gå och äta någonting tillsammans. Det blir bättre för min del också. Idag har jag dammat överallt inför Eva och Anders besök på lördag/söndag och i morgon ska jag dammsuga och tvätta golv. Fredrik får hjälpa mig att bära upp adventsljusstakarna, varav jag har en till varje fönster plus en ljusring på hög fot framför altandörren. Ska också köpa en adventsljusstake till levande ljus, som jag har tänkt göra varje advent men hittills har det inte bli av, och en julros vill jag också köpa i morgon till köksbordet. Julpynta gör jag inte förrän dagen före julafton, om jag nu alls bryr mig om det i år. Ska förmodligen inte vara hemma på julhafton själv ens och väntar inga gäster under helgen. Julklappar köper jag inte längre men de barnbarn, som ännu inte tjänar egna pengar får sådana och även de små flyktingbarnen som Hans och Ann-Christin har hand om. Ann-Christin fyller dessutom 50 år den 7 december och ska ha någon present på grund av de jämna åren, men hon lär få köpa den själv, eftersom jag inte vet vad hon vill ha. Maria fyller också 50 år i mars men hon har valt att gynna någon välgörenhetsorganisation i stället, som jag då kan skicka pengar till. Minnes inte vilken men det är ju god tid fortfarande att ta reda på det. Har varit på Qigong idag och promenerat i trapporna och i korridorerna för motionens skull och på eftermiddagen lyckades jag sova middag också, eftersom jag bara sov fyra timmar i natt av någon anlednigng 29. nov, 2017 Text Onsdagen den 29 november 2017 Idag har vi haft månadsmöte på Trygghetsboendet och mitt förslag om extra utrymme till övernattningslägenhet och till egen samvaro strandade på finansieringen eftersom en hyreshöjning då skulle bli aktuell, och det är vi inte så benägna att gå med på, eftersom vi redan har superhöga hyror här. Möjligheterna skulle i alla fall undersökas så vi får väl se vad som händer. Nu för tiden kan man inte sätta på varken TV eller radio utan att Metoo-rörelsen kommer på tal och så har det varit i stort sett ända sedan förra sommaren. Det gäller allt detta tafsande, som tydligen förekommer i snart sagt alla branscher. Idag var det Svenska Akademin, tusen komiker och ridsportens utövare, som var ute i blåsväder. I Svenska Akademin är det Horace Engdahl och Peter Engström, som riskerar att bli uteslutna från de aderton. Media gottar sig åt allt snusk och Fi vädrar morgonluft med hopp om framtida riksdagsplats! Visst är det ju bra, att otillbörligheter kommer upp i ljuset och blir påtalade, men allt börjar nu gå till överdrift. Varje vänskapligt menad liten klapp på axeln från manligt håll kan nu få katastrofala följder, om den “utsatta” kvinnan samtidigt råkar resa sig eller ändra ställning och klappen hamnar fel. Ve då den stackars mannen, som plötsligt riskerar att mista både jobb och familj och bli en paria bland vänner och bekanta! Allt detta “tafssnack” kan snart, menar jag, få helt andra och oönskade konsekvenser än vad som var syftet med den uppkomna “me-too”-rörelsen. Vill dagens kvinnor verkligen att all manlig uppvaktning ska upphöra på grund av deras rädsla för repressalier? Bort med tassarna, där de inte hör hemma, men skilj på tafsande och vänskaplig beröring! 28. nov, 2017 Text Tisdagen den 28 november 2017 Hade en del besvär att komma in på min bloggsida idag av någon anledning men till slut gick det bra och jag vet inte om det berodde på min förutspådde döende dator inom en snar framtid eller om det har kommit in något ovidkommande hinder, trots att jag ju har ett vederbörligt datorskydd. Det finns så mycket brottslighet idag även på datorområdet, så det skulle i så fall inte förvåna mig. Är glad att jag då har Wiktor, som begriper sig på sådant och kan åtgärda allting - utan att blinka som det verkar. Idag har det varit en lugn dag och jag har varit hemma hela tiden förutom en halvtimme, då jag promenerade i korridorerna därnere. Ett riktigt mörkt och dystert och regnigt väder har rått hela dagen och jag har mest tittat på TV och mailat och tittat i Hemmets Journal, som idag hade en lång läsarberättelse inne, som jag har skrivit om min pappas kyrkoherdeinstallation för nu längesen i världen. Den blev ju ett minne för livet, eftersom vi hade en stor galamiddag med över hundra personer inbjudna till prästgården efter ceremonin och gudstjänsten i kyrkan. Två matlagare härjade i köket - en kokerska, som vi brukade anlita vid större middagar och en utlånad kock från officersmässen, och servitriser och mässpojkar sprang runt och dukade och arrangerade blommor och vek servetter m.m., så det var full rulle överallt. Mina systrar Karin och Hjördis och jag själv satt uppradade på kökssoffan under viss uppsikt, eftersom vi inte fick leka och förstöra våra fina nya klänningar, men det hände så mycket spännande ändå, så vi hade inte tråkigt. Det är ett roligt minne från barndomen och nu finns det bevarat i tryck också. 26. nov, 2017 Text Söndagen den 26 november 2017 Efter datorhaveri i torsdags har jag nu inte kunnat skriva någonting i min blogg på flera dagar. Blev därför jätteglad när Wiktor tillsammans med föräldrarna kunde komma idag och fixa igång datorn igen. Tyvärr ställde Wiktor diagnosen att datorn är döende och tarvar en ny hårddisk, och jag kunde inte förstå varför jag i torsdags inte kunde få fram skrivbordet utan bara en helsida med amerikansk text, som jag inte ens brydde mig om att läsa, eftersom det inte fanns någon instruktion hur jag skulle kunna bli av med den. Jag drog helt enkelt ur den elektriska sladden och datorsladden och när jag sedan ville göra ett nytt försök, så var datorn stendöd. Nu har Wiktor väckt den till liv igen men den är fortfarande döende så det är ju bara en tidsfråga innan den pajar igen. Han har beställt en ny hårddisk och lovat komma hit och installera den, när den har anlänt. Hans gav mig nästan skrämselhicka i torsdags, när han ringde från Kristianstads sjukhus, att han blivit inlagd där på grund av misstänkt stroke. Han trodde dock inte själv att det var någon stroke, eftersom den halvsidiga domningen han hade känt hade gått snabbt tillbaka igen, och det påminde alltså inte om stroken han fick för nu rätt många år sedan, men de ville behålla honom på sjukhuset i alla fall för säkerhets skull, så han blev kvarbjuden över fredagen för undersökningar. På lördagen fick han åka hem igen, eftersom datortomografin inte visade några tecken på stroke och diagnosen blev i stället utmattningssyndrom. Hans har ju alltid haft lätt för att stressa upp sig av minsta anledning och de har ju haft det jobbigt ganska länge nu med rättegångar för de hos dem familjehemsplacerade barnen och sjukdomar och det ena med det andra, så det förvånar mig inte alls, att Hans har fått utmattningssyndrom. Han blev sjukskriven en vecka och det lär väl inte vara populärt i bokhandeln så här mitt i julhandeln. Annars går allt sin gilla gång och jag är jätteglad och tacksam att ha datorn tillbaka, så länge det nu varar. Wiktor är verkligen guld värd! 22. nov, 2017 Text Onsdagen den 22 november 2017 Nu får det väl ändå snart vara färdigältat i media om allt tafsande, både på allmänna platser och i maktens korridorer! Idag var det en på Svenska Akademin, som hängdes ut i Rapport och igår var det 4.000 journalister, som hade protesterat o.s.v. Detta har vi nu levt med sedan i somras och visst är det ju bra, att alla otillbörliga närmanden nu kommer fram i ljuset och att huvuden rullar, men håller man på för länge, så ...